Det där med attityd och respekt

Var på badhuset idag.
Stod och duschade då tre grabbar i målbrottsålder påbörjar vattenkrig.
Iskallt vattenkrig.
Sa inget.
Men när en av dem fyllde en vattenflaska och skulle jaga efter en kompis ut i omklädningsrummet kunde jag inte hålla mig:
– Du skvätter inte ner ute i omklädningsrummet.
Vänligt men bestämt.
– Nej, det ska jag inte göra, sa det lilla krypet.
Står kvar i duschen och hör hur vattenkriget står härliga till ute i omklädningsrummet.
Torkar mig.
Går ut för att byta om.
Vatten. Över. Allt.
Går fram till killen som håller i flaskan.
– Där borta i hörnet står grejer att torka upp vattnet med. Bara att sätta fart.
Vänligt men bestämt.
– Varför det?
Lagom uppkäftigt.
– Därför att du har blött ner hela omklädningsrummet och jag ska gå med mina torra strumpor här.
Fortfarande vänligt men lite mer barskt nu.
– Om jag inte gör det då?
Fortsatt uppkäftigt.
– Tja, antingen torkar du upp vattnet. Eller så gör jag det. Med dina kläder.
Väldigt vänlig men saklig ton.
– Då anmäler jag dig.
R I D Å !

Det slutade i alla fall med att killen stod i en kvart och fick bort vattnet.
Samtidigt som hans polare raskt bytte om och drog...