Klargörande

Okej, jag kanske var lite otydlig...
Givetvis är jag medveten om sekretessen.
Men man behöver inte gå in på detaljer i specifika fall.
Huvudsaken är att man för en dialog, så att man inte agerar som en mussla.
Håller man tyst och vägrar att prata verkar man ha något att dölja.

Försök istället att få journalisten, i det här fallet, att se saken från en ordningsvakts sida.
Förklara vad vi har för rättigheter och skyldigheter.
Vilka verktyg vi kan och ska använda oss av.

"Inga kommentarer" eller sura reaktioner på medias uppvaktning ger sällan positivt gensvar.
Det var min poäng.
Inte att bryta mot sekretessen.

Svar på kommentarerna som inkommit:

khan sa...
beror nog på att ju mer man säjer ,,desto mer kan det vinklas och bändas.
kanske därför man säjer så lite som möjligt.
Antar att den sitter i ryggmärgen efter förundersökningar och vittnesmål..
den 20 oktober 2008 23:47

Jag förstår absolut att man vill, och ska, vara försiktig med vad man säger.
Men man behöver inte vara knäpptyst för det.
Hänvisa då till en talesperson eller dylikt.
Kanske behöver vi ordningsvakter, precis som diverse idrottsstjärnor, någon typ av mediaträning?

ett annat vaktpucko sa...
Sedan ska vi inte heller glömma bort att ena parten, ordningsvakten, inte FÅR uttala sig i många fall.
den 21 oktober 2008 09:37

Menar du så om man arbetar för ett större företag?
Att det finns krav från arbetsgivaren?
Ja, då hänvisar man bara uppåt i hierarkin.

fröken sa...
Icke att förglömma sekretessen...
den 21 oktober 2008 10:46

Absolut, se klargörandet ovan.

wilson sa...
Det är sekretessen som hindrar ordningsvakten att tala med Pressen.
Konstigt att du hänvisar till sådan handling?
den 21 oktober 2008 13:58

Inte alltid! Var står det att vi har 100 procent munkavle?
Se klargörandet ovan.

Vad jag menar är att även vi måste rannsaka oss själva.
Relationen med media kommer inte bli bättre av sig själv.
Den blir definitivt inte bättre av att vi från start är fientliga och misstänksamma.
Givetvis är det ett stort steg att ta, men någonstans måste vi börja.